Vilka krav ställs på dig som vill bli jourhem

Att bli jourhem innebär att öppna sitt hem för barn och ungdomar som behöver akut skydd, omsorg och en trygg plats att bo på. Uppdraget skiljer sig från att vara familjehem eftersom placeringarna vanligtvis sker med kort varsel och varar under en begränsad tid. Under den perioden behöver barnet få stabilitet och stöd samtidigt som socialtjänsten utreder barnets situation och framtida behov. Att vara jourhem är därför ett betydelsefullt men också krävande uppdrag som förutsätter både engagemang och flexibilitet. För den som funderar på att bli jourhem finns särskilda krav på tillgänglighet, boendemiljö, erfarenhet och förmågan att möta barn i utsatta situationer.

Grundläggande krav för att bli jourhem

Gemensam familjehemsorganisation, GFO, arbetar med att rekrytera och stödja jourhem i Västernorrlands län. Organisationen samarbetar med kommunerna Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik. Den som vill bli kontrakterat jourhem inom GFO behöver vara bosatt i Västernorrland och kunna ta emot barn och ungdomar när socialtjänsten behöver ordna en akut placering. Uppdraget omfattar barn i åldrarna 0 till 18 år och ställer särskilda krav på familjens möjlighet att vara tillgänglig.

Ett grundläggande krav är att jourhemmet ska kunna ta emot två placeringar samtidigt. Det innebär att familjen måste ha tillräckligt med utrymme och vara beredd på att flera barn kan behöva tas emot under samma period. Eftersom placeringarna kan komma från någon av de sex samverkande kommunerna behöver jourhemmet också vara flexibelt när det gäller vilka barn som placeras.

Boendemiljön är en viktig del av förutsättningarna för att bli jourhem. Varje placerat barn eller ungdom ska kunna erbjudas ett eget rum med både fönster och dörr. Ett vardagsrum räknas inte som ett sovrum, varken för det placerade barnet eller för övriga familjemedlemmar. Undantag kan göras för spädbarn och syskon som kan dela rum. Det viktiga är att barnet får en trygg miljö där det finns möjlighet till avskildhet.

Det finns däremot inget krav på att familjen måste bo i villa. Även den som bor i lägenhet kan bli jourhem, förutsatt att bostaden uppfyller kraven på utrymme och en trygg boendemiljö. Det är alltså inte själva boendeformen som avgör om hemmet är lämpligt, utan vilka förutsättningar som finns för att ta emot barn.

GFO ser helst att den som vill bli jourhem har tidigare erfarenhet som familjehem eller jourhem, alternativt arbetslivserfarenhet av att arbeta med barn. Erfarenhet från vård och omsorg med barn och ungdomar är också meriterande. Det beror på att jourhemsuppdraget ofta innebär att möta barn som befinner sig i en mycket svår situation och som kan behöva omfattande stöd under sin placering.

Innan ett hem kan ta emot placerade barn behöver det genomgå en utredning och ha socialnämndens medgivande. Det är en del av processen för att säkerställa att hemmet har förutsättningar att erbjuda den trygghet och omsorg som barnet behöver.

Tillgänglighet och flexibilitet är avgörande i uppdraget

En av de största skillnaderna mellan att vara jourhem och familjehem är kravet på tillgänglighet. Ett jourhem behöver kunna ta emot barn och ungdomar med mycket kort varsel, ibland mitt i natten. Det kan handla om situationer där socialtjänsten snabbt behöver hitta en trygg plats för ett barn som inte kan stanna kvar i sitt ordinarie hem.

För kontrakterade jourhem inom GFO gäller att familjen ska vara tillgänglig dygnet runt. Det innebär att det alltid behöver finnas en vuxen hemma som kan ta emot barnet och vara närvarande under placeringen. Familjen måste även kunna hantera akuta situationer och vara beredd på att ändra sina planer när ett barn behöver komma till hemmet.

Det betyder inte nödvändigtvis att båda vuxna i familjen måste vara hemma på heltid. GFO beskriver att många jourhem kombinerar uppdraget med extraarbete eller att båda vuxna arbetar deltid och turas om att vara hemma. Det avgörande är att en vuxen alltid finns tillgänglig för barnet och för de akuta ärenden som kan uppstå.

Flexibiliteten handlar också om att kunna samarbeta med flera olika personer och verksamheter. Under en placering kan jourhemmet behöva ha kontakt med socialtjänsten, barnets biologiska föräldrar, skolan, förskolan och olika delar av sjukvården. Beroende på barnets behov kan även habilitering eller barn- och ungdomspsykiatri vara involverade.

Det ställer krav på god samarbetsförmåga och förmågan att hantera situationer där flera olika behov behöver tillgodoses samtidigt. Jourhemmet måste kunna behålla lugnet och skapa stabilitet för barnet även när omständigheterna är osäkra eller förändras snabbt.

Placeringarnas längd varierar. Ett barn kan behöva stanna i jourhemmet under några enstaka dygn eller under flera månader, beroende på hur lång tid socialtjänstens utredning tar. Därefter kan barnet återvända till sin familj eller flytta vidare till exempelvis ett familjehem.

För den som vill bli jourhem är det därför viktigt att förstå att uppdraget inte följer en fast vardagsrutin. Perioder med placerade barn kan varvas med perioder då inget barn bor i hemmet. Beredskapen behöver ändå finnas kvar eftersom nästa placering kan komma med kort varsel.

Trygghet och lågaffektivt bemötande är viktiga förutsättningar

Barn och ungdomar som placeras i jourhem befinner sig ofta i en utsatt situation. Bakgrunden kan vara misstankar om våld, vanvård, övergrepp eller andra allvarliga förhållanden i hemmet. En akut placering kan också bli nödvändig om en förälder drabbas av allvarlig sjukdom, avlider eller av andra skäl inte kan ta hand om barnet.

För barnet kan en placering innebära att hastigt behöva lämna familjen och den invanda miljön. Situationen kan skapa oro, sorg och osäkerhet, särskilt när barnet inte vet vad som kommer att hända framöver. Jourhemmets uppgift är då att erbjuda trygghet, omsorg och en stabil vardag under den tid placeringen pågår.

En viktig förutsättning för att klara uppdraget är förmågan att använda ett lågaffektivt bemötande. Det innebär att den vuxne försöker behålla lugnet även när barnet reagerar starkt eller när en situation blir konfliktfylld. Genom att minska stress och undvika onödiga konfrontationer kan jourhemmet bidra till att skapa en tryggare miljö.

Barn som placeras akut kan bära med sig traumatiska upplevelser. Vissa kan också ha svårigheter i skolan eller i relationer med andra människor. Det förekommer även att barn har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD eller autism, ibland i kombination med andra funktionsnedsättningar. Jourhemmet behöver därför kunna möta barn med olika förutsättningar och behov.

Lågaffektivt bemötande är en del av arbetssättet traumamedveten omsorg, TMO. GFO erbjuder utbildning inom detta område för att ge jourhem och familjehem bättre kunskaper om hur barn som har varit med om svåra upplevelser kan bemötas.

Utöver ett tryggt bemötande behöver jourhemsföräldrar kunna hantera känslig information om barnet och dess familj. Kontrakterade jourhem omfattas av socialtjänstens sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Det innebär att uppgifter om barnet och familjens situation inte får spridas till utomstående.

Förmågan att respektera barnets integritet, samarbeta med berörda personer och skapa en lugn vardag är därmed centrala delar av uppdraget. Jourhemmet behöver kunna ge stöd utan att själv ta över socialtjänstens ansvar för utredningen och besluten om barnets framtid.

Utbildning och stöd för den som blir jourhem

Att bli jourhem innebär ett stort ansvar, men uppdraget genomförs inte utan stöd. GFO erbjuder stöd, handledning och utbildning som anpassas efter jourhemmets behov. Stödets utformning kan förändras över tid och påverkas även av vilka behov det placerade barnet har.

Alla jourhem inom GFO ska genomgå den obligatoriska grundutbildningen Ett hem att växa i, som har tagits fram av Socialstyrelsen. Utbildningen är en del av förberedelserna för uppdraget och ger kunskap som är relevant för att ta emot och ge omsorg till placerade barn.

Utöver grundutbildningen erbjuds fortbildning, föreläsningar och nätverksträffar. Det finns också möjlighet att få fördjupad kunskap om bland annat traumamedveten omsorg och våldsutsatthet. Sådan kunskap kan vara betydelsefull när jourhemmet möter barn med olika erfarenheter och behov.

Handledningen anpassas efter situationen i hemmet. I vissa fall kan barnet och jourhemmet även behöva stöd från en extern aktör, exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin. Vid sjukdom eller behov av ledighet finns rutiner för att säkerställa barnets trygghet, och jourhemmet kan vända sig till sin familjehemssamordnare för stöd i praktiska frågor.

Som kontrakterat jourhem får familjen ett fast månadsarvode även under perioder då inget barn är placerat. Ersättningen är kopplad till kravet på att stå till förfogande dygnet runt. När ett barn bor i hemmet tillkommer en omkostnadsersättning som ska täcka barnets löpande utgifter, exempelvis mat, kläder och fritidsaktiviteter.

Den som överväger att bli jourhem behöver därför se både till de praktiska förutsättningarna och till det personliga engagemanget. Uppdraget kan pågå under flera år, men varje enskild placering är tillfällig. Under hela perioden behöver familjen kunna erbjuda en trygg miljö och samarbeta med socialtjänsten kring barnets behov.

För den som bor i Västernorrlands län och har möjlighet att uppfylla kraven på boende, tillgänglighet och omsorg finns möjlighet att göra en intresseanmälan till GFO. Det är också möjligt att kontakta organisationens familjehemssamordnare för att få mer information om uppdraget. Att bli jourhem innebär att finnas där för ett barn under en ofta svår och osäker period i livet, med målet att erbjuda trygghet och stabilitet medan socialtjänsten arbetar för barnets fortsatta omsorg.